Hedersrelaterat våld" och "patriarkala
strukturer |
Är diskussionen om det hedersrelaterade våld som drabbar kvinnor även i Sverige en rasistisk konspiration som syftar till att svärta ner invandrare från vissa länder? Jag anser att hedersrelaterat förtryck och våld är ett (av flera) uttryck för en patriarkal överordning En ordning som innebär att män tar sig rätten att förtrycka kvinnor och att – när det gäller det hedersrelaterade våldet - straffa dem som anses ha skadat familjens heder. Detta våld strider mot internationella regler och överenskommelser. Yvonne Hirdman, professor i kvinnohistoria, myntade för snart tjugo år sedan begreppet genus- eller könsmaktsordningen. Denna ordning, vilar på två principer: Att män och kvinnor hålls isär, och att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Mot bakgrund av denna ordning kan man förstå och förklara varför kvinnor inte har samma rättigheter, skyldigheter eller möjligheter som män. De tydligaste uttrycken för denna ordning i Sverige är att 1) kvinnor ännu inte har lika mycket betalt som män för lika och likvärdigt arbete, 2) kvinnor är underrepresenterade på ledande poster, särskilt i det privata näringslivet och 3) kvinnor drabbas av mäns våld i betydligt högre utsträckning än tvärtom. I Sverige är det mellan 15 och 20 kvinnor per år som dödas av män som de har eller haft en nära relation till. Mångdubbelt fler våldtas och misshandlas, vilket landets kvinnojourer kan vittna om. Antalet kvinnor som utsätter män för våld är mycket mindre än det män utsätter kvinnor för. Hedersrelaterat våld inkl. tvångsgifte och andra former av förtryck och begränsningar mot kvinnor är inget nytt. Det förekommer och har förekommit över hela världen. I vårt land har det uppmärksammats särskilt sedan det tragiska morden på först Pela Atroshi i Irak och sedan på Fadime Sahindal i Uppsala. Vad utmärker det hedersrelaterade våldet som skiljer det från "vanligt" våld mot kvinnor? I botten ligger genusordningen. Men det finns några viktiga skillnader i motiven och i hur våldet iscensätts. Skillnader Det finns vissa gemensamma drag i de länder och områden, där vi idag ser de mest allvarliga uttrycken för hedersrelaterat våld, dvs. där kvinnor som anses ha skadat familjens heder straffas genom att förskjutas, misshandlas eller t.o.m. dödas. Där kan under lång tid ha rått kaos p.g.a. diktatur, inbördeskrig, gränsstrider el.dyl. Då blir familjen och släkten den struktur som står för stabilitet och trygghet i vardagen. Familjen är samhällets minsta enhet, inte som hos oss individen. Och i familjen råder en hierarkisk struktur, där män och äldre bestämmer. Överst sitter farfar, därunder far, sedan äldste sonen osv. Längst ned i hierarkin finns döttrarna, som har att rätta sig efter alla dem som är "ovanför". Individen har inga egna rättigheter som individ utan han/hon ingår alltid i ett familjesystem. Alla ansvarar för att familjen respekteras av andra familjer. Och i ett samhälle där den civila strukturen vacklar eller "tänks bort", p.g.a. bristande tilltro till och respekt för statsledning, rättsväsende, polis osv. blir det väldigt viktigt att det råder respekt och förtroende mellan familjer. Det är familjerna som gör affärer med varandra och då måste man kunna lita på varandra. Om någon i familjen X genom att uppträda eller misstänks ha uppträtt på ett ofördelaktigt sätt, kan familjens heder fläckas, vilket leder till att ingen annan familj vill ha med familj X att göra. Detta kan få ödesdigra konsekvenser. Alltså är alla i familjen X skyldiga att göra allt de kan för att återupprätta familjens heder. Det värsta som kan hända är att anses ha brustit i kontrollen av någon av de kvinnliga familjemedlemmarnas sexualitet. Det kan räcka med att det sprids ett rykte att en av familjens kvinnor pratat med eller varit tillsammans med en utomstående man. Då ska hon straffas liksom mannen, men han kommer oftast lindrigare undan. Den viktigaste skillnaden mellan hedersrelaterat våld och annat våld mot kvinnor är alltså att det inte rör en kvinna och en man utan en flicka/kvinna och hela hennes familj/släkt. En annan viktig skillnad ligger i hur omgivningen ser på det som inträffat. En man som slår sin kvinna betraktar vi som en brottsling, som ska straffas enligt lagen. I de grupper som högaktar familjens heder respekteras förövarna. De har gjort det som förväntas av dem och därför är det inte någon skam att bli dömd till fängelse. Har man inte lyckats döda den flicka eller kvinna som skadat familjens heder, så kan man leva i fängelset i trygg förvissning om att det finns andra släktingar som fortsätter förföljandet. Detta är en viktig försvårande omständighet när hedersrelaterade brott ska bekämpas. Hedersrelaterat våld = våld mot kvinnor Den manliga kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är grundläggande i allt förtryck mot kvinnor. Även om hela flickans släkt står bakom våldet betyder ju inte detta att de kvinnliga släktingarna inte är förtryckta. Mammor blir också slagna och/eller dödade om de sätter sig upp emot männen. De har ju behövt anpassa sig till systemet för att överleva. Om vi inte tar in ett feministiskt perspektiv och hänvisar till könsmaktsordningen, så osynliggör vi mäns könsförtryck av kvinnor till förmån för andra förklaringar. Mäns överordning ifrågasätts då inte som sådan. I stället kritiseras andra strukturer, att det är kulturer och urgamla traditioner som orsakar könsförtrycket. På annan plats kvinnofridsportalen citeras regeringens inställning: "Mäns våld mot kvinnor utgör det mest extrema beviset på den obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män, d.v.s. mäns överordning och kvinnors underordning. Utöver denna grundläggande orsak till mäns våld mot kvinnor finns ytterligare en dimension – flickor eller unga kvinnor i strängt patriarkala familjer som lever under hot eller tvång. Integrations- och jämställdhetspolitiken är en viktig nyckel i arbetet med att motverka förekomsten av denna typ av förtryck i Sverige". Vi bör alltså utgå från en feministisk analys när vi arbetar mot allt våld och förtryck mot kvinnor inkl. det hedersrelaterade. Vi ska inte stigmatisera invandrare från vissa länder, inte heller hänvisa till andra kulturer och religioner. Det handlar i grunden om att kvinnors och flickors mänskliga rättigheter kränks. Sverige undertecknade FN:s kvinnokonvention år 1979. Vi har därmed förbundit oss att skydda kvinnor mot mäns våld, oavsett vilka som är våldets motiv. Simone Lundsten |